Tillbaka till bloggen
·Stefan Norman

Skill eller workflow – vad är skillnaden egentligen?

En slingrande väg mellan punkter (skill) bredvid en rak linje med en kontrollpunkt (workflow)

"Ska vi bygga det som en skill eller som ett workflow?" Frågan dyker upp i nästan varje AI-projekt vi gör. Och svaret handlar mindre om teknik än man kan tro.

Två sätt att få en AI att göra rätt

En skill är paketerad kunskap: instruktioner, exempel, referensmaterial och ibland små verktyg, samlade kring en uppgift. Agenten plockar fram skillen när den behövs och bestämmer själv hur den ska användas.

Ett workflow är en bestämd följd av steg. AI kan mycket väl göra ett eller flera av stegen, men ordningen, kontrollpunkterna och vad som ska komma ut i slutet är bestämt i förväg – i kod.

Båda kan anropa verktyg. Båda kan använda en språkmodell. Skillnaden är en enda fråga: vem bestämmer vägen?

Skill vs workflow
Vem bestämmer vägen?
Skill
Agenten väljer väg
Agent
Får en fråga, väljer själv vad den behöver
Instruktioner och ton
Sök i underlagAnvänds som nummer 2
Exempel på bra svar
BeräknaAnvänds som nummer 3
RegelverkAnvänds som nummer 1
Mallar
  • Flexibel, hanterar det oväntade
  • Svårare att förutsäga och revidera
  • Passar rådgivning, analys, felsökning
Workflow
Stegen är bestämda
Hämta underlag
AI tolkar
Kontroll
Regler och belopp stämmer?
Avvikelser till människa
Bokför
  • Förutsägbart, spårbart, testbart
  • Stelt när verkligheten avviker
  • Passar bokföring, attest, releaser

Ofta bäst tillsammans: workflowet äger ordningen, skills gör de enskilda stegen smartare.

Med en skill väljer agenten själv vad den behöver och i vilken ordning. I ett workflow är vägen bestämd – med kontroller där det spelar roll.

När en skill är rätt

En skill passar när frågorna varierar och ingen kan förutse exakt vad som behövs.

I en bokföringstjänst vi bygger finns en AI-rådgivare med ett knippe skills – om utdelning eller lön, om likviditet, om skatteplanering. Frågorna ser aldrig likadana ut. Ibland behöver agenten räkna, ibland slå upp ett regelverk, ibland titta i företagets egna siffror först. Att skriva det som ett fast flöde vore meningslöst; det skulle explodera i specialfall.

Samma sak i vårt eget utvecklingsarbete. En skill för kodgranskning ger agenten våra regler och vad vi brukar missa. Hur den sedan läser ändringen avgör den själv.

Skills passar bra för rådgivning, analys, felsökning och granskning – där en människa ändå tar ställning till resultatet.

När ett workflow är rätt

Ett workflow passar när resultatet måste bli detsamma varje gång, när någon i efterhand ska kunna se exakt vad som hände, eller när pengar rör sig.

I samma bokföringstjänst går ett uppladdat kvitto alltid samma väg: det läses, konteras och kontrolleras. Det tydliga bokförs direkt, avvikelserna går till en människa. AI gör det svåra steget – att tolka dokumentet – men den bestämmer inte själv var gränsen för automatik går.

Samma sak med releaser: bygg, testa, granska, driftsätt. Ingen vill att en agent ska känna efter om testerna behöver köras i dag.

Ofta bäst tillsammans

De bästa lösningarna vi har byggt är sällan det ena eller det andra. Workflowet äger ordningen och kontrollpunkterna. Skills gör de enskilda stegen smartare.

En checklista inför årsbokslut kan vara ett workflow där varje punkt måste bockas av – men där bedömningen i en enskild punkt görs av en agent med rätt skill, och sedan kontrolleras.

Två vanliga misstag

  • En skill för något som måste vara exakt. "Agenten gör oftast rätt" räcker inte när det gäller bokföring, behörigheter eller pengar.
  • Ett workflow för något som varierar. Varje nytt undantag blir en ny gren, och till slut är flödet omöjligt att underhålla.

Ett enkelt test

Tänk dig att samma uppgift körs två gånger och tar olika vägar till svaret. Är det ett problem?

Om svaret är nej – bygg en skill. Om svaret är ja – bygg ett workflow. Och om svaret är "det beror på steget" – bygg ett workflow där vissa steg använder skills.

Funderar ni på var AI gör nytta i era flöden? Hör av er, så tar vi det tillsammans.